Höstpremiär och derby mot Toarp, vad kan vara mer inspirerande än det! (Kreta, Elfsborgs småbarn, Turkiet, leka med pinnar i skogen) Inga fingrar pekas mot de som inte "kunde" närvara.

Inför matchen hade vi fått både en träningsmatch och ett antal träningar i kroppen så helt oförberedda kom vi inte till höstpremiären. Mycket stod på spel för båda lagen då serietvåan mötte serietrean och ett slängt getöga mot publiken kunde avslöja ett gäng Rångedalaspelare som iakttog spektaklet som skulle utspelas.

Matchen började lite trevande från vår sida, lite premiärnerver och lite rädsla för att inte vinna matchen verkade infinna sig hos de svartvita. Inget jätteorganiserat spel de första 15 minutrarna och mycket långbollar, vi spelade något för säkert i många lägen och tog lite för många felbeslut i alla lagdelar. Dock släpper vi inte till några farliga målchanser under vår lite dåliga period, försvarsspelet satt som ett klockverk!

Efter 15 börjar vi kicka igång det, vi börjar hitta kombinationer och spela ett enklare spel utefter marken som vi gör riktigt bra stundtals! En misstanke från undertecknad om att Toarp hade ett par duktiga killar borta och att de möjligtvis inte tränat lika många gånger som vi under uppehållet kan kanske förklara att vi tog över matchen ganska så rejält. Vi trycker på enormt sista halvtimmen i första och får med oss så många hörnor att inte ens Tvåan orkade räkna dem. Målchanser skapas stup i kvarten men Toarps försvar är hela tiden på tårna och lyckas värja undan (undertecknad var nära att göra mål men en sniken fot touchade bollen före vilket ställde teknikern nr 1 helt).

Som sagt, Fidde får stå och måtta in vänsterdojan rejält med alla hörnor men vi lyckas inte smaska in bollen i maskorna. Än en gång får lagets Ronaldinho kliva fram och ta ansvar genom att med extrem precision och inte den minsta gnutta tur slå in en hörna efter backen som Coach missar totalt men som i sin tur friställer Bengan som säkert rullar in 1-0 till de svartvita. Det var också det sista som hände i första halvlek.

I andra halvlek tar vi tag i taktpinnen så att Bernstein hade varit nöjd. Vi skapar chanser och trycker på framåt samtidigt som vi börjar få kombinationerna och passningsspelet att sitta ordentligt. Toarp mattades något i andra och orkade inte riktigt forcera för att försöka få in en kvittering. Istället lyckas vi sätta tvåan genom en läcker frispark från Fidde som smiter in perfekt bakom målvakten. Vi började mer och mer bevaka ledningen för att säkra de tre poängen, en kontring resulterar i att Bengan kommer fri med deras målvakt och istället för att ta några extrakliv (han var säkert trött) så smaskar han in bollen stenhårt efter marken från 25 meter. 3-0 till Äspered och matchen kändes klar. Asim får även han måla denna afton efter att ha rullat in bollen i öppet mål, detta efter att Peter har sprintat igenom hela Toarps försvar och frispelat honom. 

Att ta med sig från matchen är vårt stabila försvarsspel där hela gänget gör det mycket bra samt att vi inte blir uppstressade när vi inte lyckas få in bollen utan fortsätter mala på för att få utdelning. 

Matchens anekdot: Asmir kom, löpte, försökte, sköt, fintade. Men hur målkåt han än var så lyckades han inte få in bollen. Om han var trött sista 15? Om han bytte? SÄS har idag fått in en komapatient. Tro pelle att patienten drömmer om att göra mål.

// Högerfotadehögeryttermittfältaremedkonditionsomenhäst